fredag, maj 07, 2010

Nostalgia Youtubiana del 5

Jonas Gardell i Kalmarsalen är nu härmed beskådad.
Vi sveptes med tämligen omedelbart, han öppnade i ett rasande tempo med att förklara termen HBT (Homo Bi Trans) på sitt speciella sätt (bland annat som Frodo the HBT) och hade därefter publiken i sitt grepp under den följande en och en halv timmen som föreställningen varade.

Makalös människa att trollbinda sin publik...en riktig fjollkarl, faktiskt! Ha, där fick jag till det! (typ)

Får ni möjligheten att beskåda denne estradör (med sitt osvikliga sinne för att nosa rätt på alla våra små egenheter vi inte ens hade en aning om att vi hade), så gå för guds skull och köp biljetter!

Jag går och grunnar på ett antal blogginläggsidéer som rör företeelser och människor som jag upplevt och berörts av under min ungdom (samma saker gäller nog de flesta av er också), men jag börjar lite lätt med att försöka återuppliva den gamla positiva "reklamkänslan" vi alla hade en gång i tiden.

Vad menar den semi-gamle och hattprydde token med detta, undrar ni säkert.

Jo det fanns en tid, gott folk, då det digra TV-utbudet endast erbjöds via 2 kanaler och inget annat. Dessutom dyrkade Sveriges Radio de färgglada testbilderna, vilket är enda förklaringen till varför de envisades med att lägga ut dem i sändning under prime time vissa dagar. Vad gjorde man som liten pilt under denna TV-ålderns motsvarighet till medeltiden? Tja, själv tände jag eld på farsans huvudkudde en gång (lyckligtvis var inte farsans huvud där just då), eller så hällde jag socker i tanken på brorsornas mopeder (hämndaktion för att de vägrade skjutsa mig på styret)

Ah, vilka minnen!

Men jag kommer ju från ämnet! Jo förstår ni, reklam i all dess form var totalt bannlyst ifrån TV-mediet, och de enda tillfällen då man kunde få dessa fantastiska och oumbärliga konsumentupplysningar till livs var de gånger då den lokala biografen besöktes. Jag tror att ALLA som läser detta och minns vad jag talar om kommer ihåg hur gränslöst irriterad man kunde bli om reklamen redan börjat då man stegade in i biografmörkret. Eller hur?

Nå, tillåt mig att ikläda mig en halmhatt och randig tröja, så ska jag navigera denna lilla blogg-gondol i en miniodyssé genom de dunkla reklamkanalerna (där fick jag till det igen!).






Javisst, Trygg Hansas klassiska alster har ni väl inte glömt. Regifantomen Roy Andersson låg bakom flera av dessa pärlor.

Vi stakar vidare...



Vademecum...när katten själv får välja! Härliga skådespelarprestationer, ännu härligare klädstil:)
Hoppsan, här kommer en marig passage, håll i er!



Nej Jörn, jättetrevligt att ses igen men vi kan tyvärr inte stanna hos dig en längre stund, vi är trötta och måste staka oss hemåt.

Och som final kommer här en radda av de reklaminslag jag helst av allt satt och hoppades på skulle dyka upp medan jag mumsade på popcorn och pussade flickor, eller hur det nu var....Levi's! Visst var de bra?











Ojojoj, vilken musik och vilka byxor! Creedence, Clash, T-Rex, Muddy Waters...och så dessa infernaliska 501:or! Jag kunde ju inte ha dem! Jag lyckades kränga på mig ett par 533:or, och hur hippt var det? Hopplöst fel, det är ungefär som om Fredrik Reinfeldt skulle tala inför EU-parlamentet iklädd mysbyxor med Hello Kitty på rumpan.

Nåja, jag tror att jag rört om lite i er minnesgröt, kära läsare! Och mer kommer.
Jodå Marie, jag ska även berätta mer om min eländiga frisiska och våra auktionsäventyr som utlovat, men jag vet inte om världen är redo för den historien ännu. Mina fingrar drabbas av en lokal panik-Parkinson så fort jag försöker få denna hårresande berättelse på pränt.

Kram på er!

4 kommentarer:

oumberligating sa...

Härligt inlägg verkligen, vilka "filmsekvenser" du bjuder på underbart! Det här inlägget har du "jobbat stenhårt" med, det gillar jag, fast personligen så har jag tacklat av lite, men det går i vågor som det verkliga livet!
Ja, nog om det Den Gode Jonas är underbar på scenen!
Fast jag har råkat ut för honom och hans Mumintroll kompis i två sammanhang som jag inte gillar!
Vid två tillfällen när jag på Södermalm ordnat fram parkeingsvakter för att bärga bort bilar som stor olagligt utan tillstånd i handikapplatser så har dessa två män cyklat förbi och skrikit oförskämdheter till Lapplisorna!!! Absurt faktiskt, vittnen finns. Har ingen aning hur de är funtade, men det är väl som Han skådisen Krister Hendriksson som ideligen grips för snatteri!
Alla har vi våra skellet i garderoben, men om folk "civilt" är allt för stora knäppgökar då förtas lite av deras storhet tycker jag!
Men nu skiter vi i det, underbart inlägg i vilket fall som helst!
Ha nu en riktigt fin helg du och din Kvinna!
Kram ifrån Peter!
PS: Lät jag gnällig i och med detta att ordna fram parkeringsvakter, ja jag, har faktiskt tröttnat på alla som skiter i regelverket och som i sin tur gör att min Fru inte får uppleva alla platser av Stockholm.
Jobbar stenhårt med denna fråga via Jernsaxen, sist jag fotograferade och skickade till ett p-bolag som är ansvariga så hittade jag 36 bilar i handikappruta utan tillstånd!
Alla bilar över 500 000, vad säger sådant? Okej, Leasingkärror men i allafall!

Västgötskan sa...

Jag gillade faktiskt aldrig 501:orna. Kanske var de lite före min tid. Själv höll jag mig till turkosa, röda, gröna och rosa crocker-jeans! :-)

Inte heller Brad Pitt brukar kännas särskilt lockande (förutom när han är "yngre" versionen i "Benjamins Buttons underbara liv"! Där är det smask-varning!

Men i reklamen blev kombinationen Pitt och byxa riktigt bra. :-D

Västgötskan sa...

Jag gillade faktiskt aldrig 501:orna. Kanske var de lite före min tid. Själv höll jag mig till turkosa, röda, gröna och rosa crocker-jeans! :-)

Inte heller Brad Pitt brukar kännas särskilt lockande (förutom när han är "yngre" versionen i "Benjamins Buttons underbara liv"! Där är det smask-varning!

Men i reklamen blev kombinationen Pitt och byxa riktigt bra. :-D

B i t t e sa...

Jistanes, ja. Vilka omrörningar du gör! Minns precis allt och får associationer av skilda slag...