Läser en intervju med Gösta Ekman i SVD.
Det som slår mig är att de människor vi anser vara riktigt roliga (Gösta Ekman, Robert Gustafsson, John Cleese m.fl) förefaller mycket, mycket allvarstyngda som privatpersoner.
Självmordsförsök, hypokondri, depressioner och paranoia verkar gå hand i hand med framgången.
Men kanske det är precis som mästaren Gösta uttrycker det; En av humorns byggstenar är att omvandla privata tillkortakommanden till roliga historier.
Så sant!
Ju djupare allvar i botten, desto bättre komik.
Avslutar med klassikern "Mahatma Ekman" ur Gula hund, Gösta Ekman i sitt esse!
Kom ihåg: Man ska vara vän med tingen, annars blir tingen förbannade!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar