Dagarna går, men Alfahannen består...
Under tiden som förflutit sen sist har ett synnerligen störande moment hindrat min bloggframfart. Ett störande moment vid namn Arbete (rysligt, va?). Jag har dessutom blivit intervjuad av företagets interntidning. Intervjun och sedermera reportaget går ut på att redovisa två sidor av den arma fåne som tackar ja till spektaklet. Arbete och fritid.
Eftersom jag är oerhört fåfäng tackade jag mot bättre vetande ja till det hela. Ska man prata om mig, vill jag vara med!
När vi skulle diskutera min roll som IT-koordinator uppstod en del förvirring hos båda parter. Han begrep inte ett skvatt av vad jag pratade om, och jag begrep inte ett skvatt av vad jag pratade om. När jag själv bara har ett vagt begrepp om vad jag sysslar med, hur ska jag då kunna förmedla det till någon annan? Lyckligtvis är inte ordet ”talträngd” något som går att applicera på mig, så orden flödade ur mig likt en vårbäck vid fjället (eller som ur ett avloppsrör, enligt Monique...)
Den privata sidan skulle istället handla om mitt intresse för att komma över gamla ting och om hur jag kränger dem vidare. Vi började tala lite i ämnet, men så bestämde jag mig för att skriva den delen själv (ungefär som ett blogginlägg). Vem fasiken kan skriva om mig bättre än jag själv? Han lät lite skeptisk, men jag tror det blir bra :)
Nu är det gjort, och vi får väl se hur det färdiga reportaget ser ut. Har dessutom varit och låtit mig fotograferas i arbetsstass (overall á la Ghostbusters, som jag använt kanske 3 gånger på 5 år) och fritidsutstyrsel (min älskade hatt, jeansjacka och med en oerhört kitschig italiensk designlampa i näven....ööh, jo byxor också....på mig, inte i näven)
"Hu Ju Gånne Kål? Gåsbastesh!"
Idag har jag gått och tänkt på kroppkakor hela dagen. Förutom att det är knäckande gott, är det dessutom snällmat. Jag tänkte för mitt inre hur mycket mindre våld det skulle finnas om folk ägnade sig åt en diet bestående av antingen kroppkakor eller raggmunk med fläsk. Som dessert ostkaka med grädde och sylt. Efter en sådan dos vill man inte bråka med någon. På sin höjd kan man tänka sig att lite lojt hötta med fingret, innan man vacklar in mot närmaste soffa för en timmes paltkoma framför den ettusentvåhundranittiofjärde reprisen av ”Lilla huset på prärien”. Sanna mina ord; Raggmunk Skola Gören Eder Fromma, Förbaskade Bråkstakar!
Monique hade igår den stora äran att lotsa DNV (Det Norske Veritas, certifieringsföretag) runt på företaget. De dyker upp med jämna mellanrum och inspekterar att företagen jobbar med de kvalitets- eller miljöpunkter man kommit överens om. Har man inte följt uppgörelserna, blir man inte certifierad. Stor skandal.
Så Monique guidade runt (och är det någon som har större svada än jag så är det min eländiga Monique) dessa storpotäter tills de var glada och nöjda. Hon lämnade dem för lunch, och en timme senare släntrade hon in till sin arbetsplats, såg sin chef och hojtade glatt; ”Halloj, nu har jag visat DNV runt och om du bara visste vad jag ljugit för dem, hahahahaha!” Chefen log ansträngt emot henne, och ögonblicket senare upptäckte hon att hela DNV-delegationen stod bredvid....
Blir vi inte certifierade nu så vet ni vems fel det är ;)
Dagens Purre;
Ytterligare några skolöversättningar av engelska meningar:
That idea crossed my brain.
Den tanken krossade min hjärna.
He took his leave without visible emotion.
Han tog livet av honom med en omärklig rörelse.
The single unarmed man had a magic influence.
Den enkle enarmade mannen hade influensa i magen.
She was enchanted by a dragon.
Hon var förtjust i en dragon.
För övrigt anser jag att nästrimmern är en gudagåva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar