Jag utbytte blick med Monique, och vände mig till min lilla dotter och försökte vända trenden: -Jamen, då blev det väl inte mål i alla fall. Ella svarade mig då, med viss irritation: -NEEJ, MEN DET GJORDE LITE...GANSKA...SKITONT!
Förr skrev jag ner allt som barnen kläckte ur sig när de var mindre, men det glömdes bort med tiden. Vilket är synd, för visst har man fått höra både kloka och tokiga ord i sina dagar från de små.
Men vissa saker glömmer man aldrig. När min äldsta flicka Emelie var sisådär 4 år var hon en vårdag med sin mamma ute i trädgården och räfsade gräs. Då fick de plötsligt höra gökens hoande bortifrån skogen. Detta var första gången Emelie hört det ljudet, och hon frågade mamma vad det var för något. -Det är en gök, svarade hon. -Jahaaa, nickade Emelie eftertänksamt. De lyssnade på ljudet en stund till, ända tills det tystnade. Emelie stod länge och tittade bort mot skogen, men sedan ryckte hon på de små axlarna och konstaterade:
-Jaha, nu är han och gökar nån annanstans!
Och det insiktsfulla flickebarnet är numera en och en halv månad från att ta studenten......
En god vän till mig berättade om en händelse då han var ledare i kyrkans söndagsskola. Det var sista söndagen före jul, och de hade haft julklappsutdelning till alla barnen. När alla paket var öppnade samlades kartonger och papper ihop till en stor hög mitt på golvet. Barnen satt i en ring runt högen och pillade med sina presenter. En av ledarna kliade sig tankfullt på hakan och frågade högt; Men vad ska vi göra med allt detta papper?
Frågan var väl riktad till de andra vuxna, men ganska omedelbart reste sig en 6-årig pojke upp. Han gick med bestämda steg fram till högen och granskade den kritiskt uppifrån och ned. Så sparkade han till högen så papperet yrde och sa med barsk stämma; -Äh va fan, bränn upp skiten!
Det visade sig att pojken hade varit med sin pappa tidigare på hösten och krattat löv på tomten, och tagit intryck av faderns ord från det tillfället. Underbart!
Men det är inte bara barn som kommer med lustiga kommentarer. Jag måste till sist berätta om min före detta svåger (tyvärr inte längre i livet), som var ornitolog. Han studerade i Uppsala, och på ferierna jobbade han tillsammans med likasinnade på Ottenby fågelstation på södra Öland. Där ringmärkte de flyttfåglar, men de fick också jobba i informationsdisken i Långe Jan (stor fyr på samma plats).
En gång då svågern stod bakom informationsdisken (precis vid foten av stentrappan upp i fyren) kom en kille springande ner från trappan, vilt flåsande, och frågade;
-Du, det är en ganska gammal fyr, det här va?
-Ja, svarade svågern, den är från 1783.
Killen sken upp; Hahaa, jag förstod det eftersom det fanns så många fossil i trappstegen!
Den grabben kanske inte uppfann dynamiten precis, men han var nog väldigt nära när det small ;)
Långe Jan: En ståtlig fyr byggd av människor, eller har den evolverat fram på egen hand (med lampa och allt)? Välj själva...
Dagens Mondegreen:
Artist: ABBA
Ursprunglig text: ”Take a chance, take a chance, take-a, take-a, chance, chance”
Mondegreen: ”Jackie Chan, Jackie Chan, Jackie, Jackie, Chan, Chan”
Det visste ni inte, va? Björn och Benny är tydligen stora anhängare av buskis-kungfuns okrönte konung. Så begeistrade att de till och med sjunger om honom i en i övrigt kampsportsbefriad sång.
För övrigt anser jag att tandläkare ska ge fan i att ställa frågor om vad jag tycker om vädret när jag har käften full med apparatur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar