Idag har vi varit lediga ifrån jobbet. Hur stor inkorgen på min jobbmail är vågar jag inte ens tänka på eftersom jag dessutom varit hemma 2 dagar för nästan-dödlig sjukdom, men om vi säger att 1 mail skulle vara värt 1 krona har jag nog fått ihop till en flygbiljett till Thailand (visserligen klassad som boskap och fastsurrad på undersidan av planet, men ändå). I denna plötsliga frihet skuttade Monique och jag som två ystra lamm in i bilen och drog till Kalmar. Tanken var att ”bara titta lite”.
Jojo.
Efter en timmes strosande i city fick jag en glad uppenbarelse; Där kom en livs levande kopia av Hedvig cyklande (Birgitta Anderssons rollfigur i den underbart pedagogiska barnserien Från A till Ö från 1974.). Hon hade nästan likadana kläder och en basker käckt på huvudet. Dessutom stod hon upp på tramporna och lät cykeln svänga från vänster till höger, precis som Hedvig gör i introt på serien. Däremot var hennes näsa kort. Synen gjorde mig alldeles upprymd av minnen och en svår nostalgitripp lägrade mitt sinne.
Medan Monique kikade runt inne på Indiska gick jag som i trans och smågnolade på ledmotivet till serien; ”Kom och skriv mig det på näsan, kom och skriv mig det på näsan, kom och skriv mig det på näsan, den som VÅÅÅÅÅÅGAAAAR!!”
Jag insåg inte att jag sjungit det sista ordet högt. Det hör till saken att min röst inte tillhör den klenare sorten, och nu hade jag fått allas uppmärksamhet i butiken. Monique och några till log mot mig, andra bara glodde med rynkade ögonbryn. Jag log mot dem allihop och blev sedan mycket upptagen med att undersöka en kjol som hängde bredvid mig. Så går det när jag sveps iväg, det är inte alltid så lätt för mig att kontrollera. Men jag bjuder på det :)
Väl ute ur affären upptäckte vi båda två att vi var hungriga. Efter en kort överläggning bestämde vi oss för att äta buffé på Thai Silk Palace. Jag älskar det stället! För 85 spänn får man äta tills man kräks (fast ägarna uppskattar om man väntar med det sistnämnda tills man kommit ut därifrån). Passar en snål smålänning hur bra som helst!
En flink servitris visade oss till ett bord, och sedan var vi redo att attackera buffén. Jag ställde mig bredvid en liten, liten tonårstjej som lassade på oanade mängder på sin tallrik. Det faktum att hon var obetydligt större än en smurf (som är ca 3 äpplen hög har jag läst) i kombination med min manliga stolthet gjorde att jag slängde på ännu mer på min tallrik. Vad hon än plockade på tog jag det dubbla (medan något i mitt inre sade åt mig att jag var en fullblodsidiot). När vi väl var färdiga bar hon bort sin tallrik till ett bord där 2 tjejer till väntade på henne. Sedan åt alla 3 ur samma tallrik...
Jag svor över min fåfänga och kryssade med min mega-last bort till vårt bord. Monique skakade på huvudet åt mig, men hjälpte mig genom att ta lite från min tallrik till sin. Bedrövligt mycket mat blev det att ta sig igenom i vilket fall som helst, men en stund senare räddade en servitris mig oväntat genom att knycka min tallrik medan jag vände mig om i stolen för att nysa.
Personalen på Thai Silk Palace måste ha utbildat sig i någon form av bordsrensnings-Ninjutsu. Så fort någon reser sig från sin stol är någon av servitriserna framme, tar tallriken och torkar av bordet. Det hela är över på en sekund, man riskerar att missa det om man blinkar.
Likt 2 höggravida zombies vaggade Monique och jag ut ifrån restaurangen. Det var en lång promenad till parkeringen (har man inte rätt till Färdtjänst med anledning av buffémättnad?), men vädret var ju i alla fall strålande, så vi traskade på.
Den friska luften gjorde oss gott, och vi bestämde oss för att stanna till på IKEA på hemvägen. Jag ville köpa kronljus och Monique servetter. 1500 spänn senare gick vi därifrån med blomkrukor, handdukar, lakan, mattor, förvaringsburkar, satans massa doftljus och en sänggavel!
När vi gick igenom avdelningen för sängkläder slogs jag av hur lamt IKEA namnger sina produkter där. De heter VILA, DVALA, SOMNA, SÖMNIG osv, osv.... Det är fegt! De namnen belyser ju bara en av aktiviteterna i sovrummet. Varför finns det inte täcken som heter GUPPA? Tänk så mycket roligare det vore om man möttes av namn som PIPPA, SUGEN, ÄLSKOG, KUTTRASJU, eller MISSIONÄR! Vill man ha med en tredje (men inte lika populär) sängkammaregenskap kan man ju ha en kudde som heter SNARKA.
Hör ni det på IKEA? Hotta upp namnen på sängartiklarna!
Den förbannade sänggaveln i smide var hur stor som helst, och jag undrade berättigat hur vi skulle få in den i bilen (sen att det var jag och inte Monique som köpt den hör inte hit, får den inte plats i bilen är det automatiskt hennes fel). Monique föreslog då att vi skulle fälla baksätet. Jag försökte förklara för henne att det i min bilmodell inte går att göra det, men innan jag hann prata färdigt hade hon fällt dem. Hon klappade mig på kinden och förklarade att hon tyckte om mig fastän jag inte lärt mig hur bilen fungerar.
Vi sköt in gaveln efter att ha flyttat fram de främre sätena, och åkte hemåt. Jag satt med ratten emot bröstkorgen, med den effekten att om jag andades in för mycket så tutade bilen.
Men gaveln blev riktigt fin på plats:)
Åh, höll på att glömma......Dagens Limerick:
There was a young maid from Madras,
who had a magnificent ass.
Not rounded and pink,
as you probably think.
It was grey, had long ears and ate grass.
För övrigt anser jag att barnen får spela badminton inne om de går ut.
2 kommentarer:
Gud så bra, sitter på jobbet och fnissar för mej själv. Ide´n med att hotta upp namnen på lakan o dyl är superb, tycker jag i alla fall.
Japp, nu har det gått ett år sedan jag skrev detta inlägg, men IKEA har fortfarande inte gjort något åt sina "sömniga" namn...fegisar! :)
Skicka en kommentar